I Europa pågår det ett projekt som har till uppgift att ta fram lagtextförslag till en Gemensam europeisk civillag. Syftet med denna uppsats är att försöka förutspå hur Sverige skulle påverkas av denna civillag. Materialet till uppsatsen är främst hämtat från aktuella artiklar och Internet men viss litteratur har också hittats, trots att projektet inte är slutfört. Denna uppsats är inte uttömmande inom området utan det är förändringarna i stort som behandlas. Vi anser att Sverige behöver engagera sig mer för att kunna påverka utgången av projektet.

Målet med denna uppsats var att undersöka om den svenska avtalslagen är i behov av förändring och behöver bli mer internationell. Uppsatsen har undersökt vilka internationella avtalsrättsliga alternativ som finns att tillgå samt det pågående arbetet inom EU angående en gemensam europeisk civillag. Vid författandet av uppsatsen har utgångspunkten varit den svenska avtalsrätten och vad som är bäst för Sverige. Materialet som främst använts har bestått av både internationell och nationell lagtext och doktrin. Sverige har än så länge klarat sig med den nationella avtalslagen.

Den Europeiska Unionen är en mångfacetterad samling länder med ett brett spektra av historisk bakgrund, geografisk placering och ekonomiska förhållanden. I denna uppsats undersöks huruvida en gemensam europeisk identitet kan bidra till en ökad tillit från medborgarna i unionen till EU som institution.Uppsatsens teoretiska underlag består av tidigare forskning. Denna forskning skapar ett fundament för den statistiska modell som används för att besvara frågeställningen.Med hjälp av data samlad ur bland annat Eurobarometerrapporter tar uppsatsen, via multipel linjär regression, fram en modell som förklarar förhållandet mellan den beroende variabeln ?förtroende för EU? och de oberoende variablerna ?uppfattning av gemensam europeisk identitet?, ?avstånd till Bryssel?, ?BNP per capita? och ?antal år som medlem i EU?.Resultatet visar en koppling mellan en högre grad av upplevd gemensam identitet hos medborgarna i ett land och ett ökat förtroende för EU.Vidare visar modellen ett negativt samband mellan förtroendet för EU och ett stigande värde på var och en av de övriga förklaringsvariablerna. Med andra ord: ju längre avstånd till Bryssel, ju högre BNP per capita och ju längre medlemskap i unionen desto lägre förtroende känner den genomsnittlige medborgaren för EU..

Den Europeiska Unionen är en mångfacetterad samling länder med ett brett spektra av historisk bakgrund, geografisk placering och ekonomiska förhållanden. I denna uppsats undersöks huruvida en gemensam europeisk identitet kan bidra till en ökad tillit från medborgarna i unionen till EU som institution.Uppsatsens teoretiska underlag består av tidigare forskning. Denna forskning skapar ett fundament för den statistiska modell som används för att besvara frågeställningen.Med hjälp av data samlad ur bland annat Eurobarometerrapporter tar uppsatsen, via multipel linjär regression, fram en modell som förklarar förhållandet mellan den beroende variabeln ?förtroende för EU? och de oberoende variablerna ?uppfattning av gemensam europeisk identitet?, ?avstånd till Bryssel?, ?BNP per capita? och ?antal år som medlem i EU?.Resultatet visar en koppling mellan en högre grad av upplevd gemensam identitet hos medborgarna i ett land och ett ökat förtroende för EU.Vidare visar modellen ett negativt samband mellan förtroendet för EU och ett stigande värde på var och en av de övriga förklaringsvariablerna. Med andra ord: ju längre avstånd till Bryssel, ju högre BNP per capita och ju längre medlemskap i unionen desto lägre förtroende känner den genomsnittlige medborgaren för EU..

En sovjetisk rättskultur var delvis i teorin en del av en europeisk rättskultur men i praktisk tillämpning fanns det stora skillnader..

Inom EU så finns det två alternativa patent som innovatörer kan välja emellan, det europeiska och nationella patentet. Europeiska patent har visat sig inte vara tillräckligt rättssäkra och ekonomiskt överkomliga. Det beror på den risk som finns med flera patenttvister och motsägelsefulla domar.Det är därför som EU vill skapa en inre marknad för patent på EU-nivå. Det vill skapa ett gemenskapspatent och en europeisk patentdomstol. Gemenskapspatentet kommer vara ekonomiskt överkomligt, och genom en europeisk patentdomstol kan den göras rättssäker.

Denna uppsats syftar till att analysera EU:s förslag till en gemensam europeisk invandrings- och asylpolitik som presenterades av Kommissionen den 17 juli 2008. Foucaults begrepp governmentalitet och hans förståelse av diskurs har använts som analytiska verktyg för att hjälpa till att påvisa logiken bakom förslaget. För att göra detta studeras vilka diskurser som ligger till grund för förslaget samt vilken typ av diskurs som förslaget förmedlar och vilken effekt denna kan tänkas ha på samhällsklimatet och relationerna människor emellan inom EU. Kärnan till analysen är formandet av den europeiska befolkningen och en europeisk identitet. Invandringspolitik kan sägas handla om att sköta distributionen av människor och sätta upp ramar för vem som ska inkluderas i vilken befolkning och under vilka förutsättningar.

Given the current geopolitical situation in Europe and the upcoming election for the European Parliament, it is important to further analyse individuals? attitudes towards European integration, specifically the Common Security and Defence Policy (CSDP). This analysis aims to gain a deeper understanding of individuals attitude towards CSDP. Therefore, the objective of this study is to analyse which factors that plays a leading role in influencing individuals? attitude towards CSDP.

För att öka energisäkerheten och garantera en rättvis och trygg energiförsörjning för alla medlemsländer har EU försökt skapa en gemensam energipolitik gentemot Ryssland. I empiridelen av vår kvalitativa fallstudie har vi dock kommit fram till att EU-ländernas olika relation till Ryssland försvårar för EU att hålla enad front gentemot Ryssland.Vi har valt att använda oss av teorierna neofunktionalism och intergovernmentalism för att analysera förutsättningarna för en gemensam europeisk energipolitik gentemot Ryssland. Vi har funnit att båda dessa teorier hjälper till att förklara samarbetets utfall hittills och hur samarbetets framtida förutsättningar ser ut.Vår slutsats är att EU kan lyckas med ambitionen om en gemensam energipolitik gentemot Ryssland om fler av medlemsstaterna, speciellt de större och mer inflytelserika, är villiga att engagera sig i frågan. Om hotet om energibrist skulle bli mer överhängande eller om Rysslands beteende i energifrågan skulle bli mer oberäkneligt ökar också chanserna för ett lyckat samarbete..

Sedan en europeisk identitet först nämndes i 1973 års ?Declaration on European identity? har många symboler och begrepp myntats för att försöka definiera och tillkännage något unikt europeiskt, EU-medborgarskapet som det mest konkreta exemplet på europeisk enhetlighet. Den här uppsatsen analyserar särskilt hur denna utveckling har sett ut i tre dokument publicerade inom EU och med liknande syften: att driva på integration och sammanhållning. Genom att analysera dem utifrån en pluralistisk mångfalds- respektive partikularistisk enhetsdiskurs tydliggörs EU:s identitetsdiskurs. Vilka värden har kopplats till det europeiska över tid? Samtliga dokument hänvisar, med olika mycket betoning, på pluralistiska såväl som partikularistiska värden som grund för en europeisk identitet.

Syftet med denna magisteruppsats har varit att undersöka både teoretiskt och praktiskt om det föreligger något behov i Sverige att lagstifta på området hyra av lös sak i kommersiella avtalsförhållanden. Den rättsdogmatiska metoden har tillämpats och gällande rätt har jämförts med det förslag till Gemensam europeisk civillagstiftning som publicerats i början av år 2008. Vidare har olika hyresavtal granskats och djupintervjuer har genomförts med utvalda personer från yrken med relation till hyra av lös sak. Till sist har Hellnerns modell för lagstiftning inom förmögenhetsrätten tillämpats för att avgöra om det föreligger ett behov att lagstifta. Slutsatsen är att inget av ny lagstiftning finns men att alternativa lösningar vore önskvärda.

Den 13 december 2007 undertecknades ett nytt EU-fördrag i Portugals huvudstad Lissabon. Detta fördrag, kallat Lissabonfördraget, utgör en reviderad form av den EU-konstitution som inte blev godkänd vid folkomröstningar i Frankrike och Nederländerna 2005. Syftet meddenna uppsats är att undersöka vilka förändringar som skett under omarbetningen från EUkonstitutionen till Lissabonfördraget. Vidare har uppsatsen för avsikt att förklara de bakomliggande motiven till dessa förändringar ur två olika identitetsperspektiv. Frågorna som initialt fångade vårt intresse var; Varför fick EU dra tillbaka den tilltänkta grundlagen? Hur omfattande var egentligen förändringarna mellan EU-konstitutionen till Lissabonfördraget? Och slutligen, finns det någon europeisk identitet?.

Denna uppsats behandlar gemensam litteraturläsning och litteratursamtal. Syftet var att utreda litteraturläsningen och litteratursamtalets funktion och möjliga svårigheter i undervisningen. Sammantaget pekar resultatet i studien på att lärarna uppfattar den känslomässiga och personliga utvecklingen, som den primära funktionen i arbetet med gemensam litteraturläsning och litteratursamtal. Vidare ansåg lärarna att skillnaden i elevernas läskapacitet och svårigheterna att skapa ett givande litteratursamtal är de största svårigheterna vid användandet av gemensam litteraturläsning och litteratursamtal..

Denna uppsats syftar till att redogöra för och analysera internationella alternativ till den svenska avtalslagen. I år (2005) var det 90 år sedan den svenska avtalslagen tillkom. Avtalslagen har under årens lopp kompletterats med rättspraxis och doktrin och har därmed utvecklats i takt med samhällsutvecklingen. 1989 ratificerade Sverige United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods, härefter kallad CISG, med undantag för del ?? som utgör den avtalsrättsliga delen.

Syftet med min studier att -ur ett musiketnologisk och mentalt perspektiv- beskriva både hur musik och samhälle påverkar mitt val av musikskapande. Att för att förstå vad som skiljer en jamaikansk artist från en popartist.?Genom att göra reflektioner av mina tidigare erfarenheter samt studera Jamaika och dess musikscen vill jag ta reda på vilka faktorer som påverkar artisternas val av ut- tryck.Jag ville även ta reda på hur min syn på kulturen ändras när jag verkar och lever i lan- det. Som europeisk dancehall artist är det viktigt att kunna möta den kritik som upp- står vid utövandet av en kultur som anses vara drogliberal, homofobisk, aggressiv och sexistisk. Det är viktig för europeisk verkande kulturarbetare inom genren att ha bra självkänsla och stärka sitt uttryck.